Kapitel 5

-Åh vad skönt! utbrast Inez.

Hon skjönk ner i en svart, pösig skinnsoffa bredvid sin man. Han lade armen om henne och gav henne en puss på kinden så att hon fnittrade till. Mittemot dem satt Tim och Madgdalena och i varsin fåtölj vid kortändan av det lilla bordet satt Alice och Charlie. De höll varandra i handen och brydde sig inte om föräldrarnas "aww, vad sött".

   Dagen hade varit så perfekt som Alice hade väntat sig. De hade åkte hemmifrån vid 9-tiden i Tim's taxibuss som han fick hyra gratis tack vare jobbet. Vädret var perfekt, lagom kallt och soligt. Några problem upptäcktes dock när Magdalenas pjäxor var för små. Men det var snabbt löst.

   Charlie åkte också snowboard så han och Alice åkte oftast tillsammans, bara de två. I liften stod de med ansiktena mot varandra och det var inte bara några kyssar som hade utdelats då.

   Nu, efter många härliga timmar i backen, satt de på after skin. Deras föräldrar hade lärt känna varandra mycket nu och satt och pratade om allt möjligt.

  Alice kände sig lycklig. Hon kramade Charlie's hand hårdare.

   - Hörrni det borde vi verkligen göra! hördes plötsligt Tim's röst en aningen för högt.

Magdalena hyschade honom när folk vände sig om för att se vad som stod på.

   Alice anade att han hade fått lite för mycket i sig.

- Vadå? sa Charlie

- Fira jul och nyår tillsammans! sa Inez som om det vorde det självklaraste i världen.

- Jaha..., sa Charlie lite osäkert.

- Jamen visst! Sa Tim och slog ut med händerna.

Han var nära att välta ut Alice's cola men hon hann få tag i den innan den välte.

- Julafton tar vi hemma i lägenheten, och nyår..., sa han hemlighetsfullt och lyfte sitt glas.

- Nyår tar vi i lägenheten i London, sa Magdalena.

  När detta var sagt utbröts ett mycket livligt och glatt samtal. Men Alice kunde iallfall snappa upp det viktigaste. Tim's kusin, som han var mycket god vän med, var hyresvärd tillsammans med sin fru för ett lägenhetshus i London, i Kensington. De bodde i en av 3-våningslägenheterna men skulle bort över nyår. De hade frågat om Charlie's familj ville bo där under tiden, samtidigt som de var hundvakt åt den 5-åriga jackrusseln Jackie.

- En hund! utbrast Alice. Åh så underbart!

- Ja visst är det, strålade Magdalena.

  De fick bo där gratis i utbyte mot att de tog hand om Jackie.

- Men, inte ska väl vi tränga oss på så mycket, mumlade Inez.

Dumheter! sa Tim och ställde ner glaset med en smäll.

Gästerna runtomkring vände åter på huvudena.

- Det är givet att ni ska med! Och så är det med det.

Med den repliken viftade Tim dit en servitris och bad att få betala notan.

I bilen hem bestämdes att jullunchen skulle ätas hemma hos Alice's familj och Kalle Anka och middagen skulle vara hemma hos Charlie's familj. Det hade inte kunnat bli bättre.

  När de alla var hemma igen bjöd Inez över Tim, Magdalena och Charlie på middag. De vuxna tog kaffe på maten och då passade Charlie och Alice på att gå in till Charlie.

- Jag förstår inte hur de orkar snacka så mycket, sa Charlie.

- Nä, sa Alice.

  De satt på Charlies rum, i hans säng.

 Alice såg sig om i rummet. Vid väggen mittemot sängen stod ett svart skrivbord med en laptop och diverse saker på. Det fanns också en bokhylla i rummet, med en massa olika tidningar i. Det verkade vara serietidningar av alla dess slag. På en hylla i mitten stod ett fotografi. Alice reste sig och tog upp det.

 - Är det här Jackie? frågade hon Charlie med ett obeskrivligt leende.

- Ja, det är Jackie, sa Charlie och reste sig han med.

- Vad fin..., sa Alice.

- Ja, det här fotot togs när vi var där förra vintern. Vi var på landet då.

Charlie gick till skrivbordet och slog upp datan.

- Om du vill se, så har jag en bild på huset vi ska bo i, sa han och klappade sig på knäet, menat att Alice skulle sätta sig där.

 Alice satte sig i och såg på bilden som fanns på skärmen. Det var 4 lägenheter bredvid varandra.

- Det med ljust tegel är våran, sa Charlie.

- Det är jättefint, och det där stora trädet till höger.

- Det är pappas kusins pappa som har planterat det, sa Charlie.

De pratade en stund om julen och nyåret, om hur roligt det skulle bli. Men plötsligt tystnade Charlie. Han knuffade ömt undan Alice och bad henne attt sätta sig i sängen. Sen gick han ut ur rummet och kom tillbaka igen. Han hade sin bruna gitarr i famnen.

- Jag undrade vart den var, sa Alice och log.

Charlie satte fingret över sina läppar, sen började han spela. Det var välkända ackord och Alice asocierade genast till flygplatsen...

Grannarna inunder kunde höra hur en ungdomlig röst sjöng ut orden:

"So, so you think you can tell, heaven from hell, blue skies from pain,can you tell a green filed, from a cold steel rail? A smile from a veil? Do you think you can tell?"

Alice sov gott den natten.

Nästa dag var hon tillbaka i de trygga, varma lokalerna på biblioteket. Hon hade läst ut Bläckhjärta och lånade nu nästa bok i trilogin. När hon vände sig om gick hon rakt in i en tjej.

- Oj, förlåt! sa hon hastigt.

- Det är lugnt, sa tjejen.

Hon hade tappat en bok som hon höll i och böjde sig ner för att plocka upp den igen. Alice såg att titeln var Marley och jag.

- Åh, den har jag läst! sa hon

- Jaha, sa tjen glatt och höjde på ögonbrynen. Nja, jag tycker filmen var bättre...

- Aa, jo det förstås, fast det beror ju på om man läser boken innan eller efter filmen, sa Alice och log.

Tjejen log tillbaka och stoppade in boken på sin rätta plats i hyllan. Innan Alice hann säga det själv sa tjejen:

- Du går på estetiska va? Jag har sett dig några gånger i skolan.

- Ja, faktiskt det gör jag, sa Alice.

- Jag går i 1E, du går i 1B va? sa hon.

- Aa, precis.

- Det suger verkligen att vi inte har fått börjat med foto än, suckade tjejen och kastade sig ner i en soffa. Hon verkade väldigt avslappnad med nya människor, tyckte Alice.

- Ja, verkligen.

En mobil pep till. Tjejen satte sig upp och började rota i väskan. Hon hittade mobilen och började knappa med den. Sen stoppade hon ner den igen och reste sig.

- Asså, jag måste gå nu, sa hon. Men vi ses väl i skolan eller något.

- Okej, aa, sa Alice.

Tjejen började gå, men så stannade hon upp och vände sig om.

- Jag heter Elin, sa hon.

- Jag är...,

- Alice, jag vet, sa Elin. Jag har hört din blonda vän i korridorerna.

 Hon log.

  Alice skrattade osäkert. Elin gick.

Hihi :) Var det bra? Åh jag fick sån inspiration från en bok jag läser. Då är det en tjej som har börjat jobba som barnflicka i ett flott område i London. Såg för mig själv hur huset såg ut och så började jag skriva :)

Håll ut till nästa kapitel! Kommer innan månaden är slut, promise!

// X

 

SanniPanni

8 januari 2012 20:17

Jättebra, ser fram emot fortsättningen! Blev överraskad av att se bloggen i rampljuset! :D

http://pannikotti.bloggplatsen.se

 

Felicia

9 januari 2012 13:22

ASBRAAAAAAAAAAAA!!! Längtar till nästa del!!! :D :P

http://www.bokberoende.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Undrar hur det hade blivit om jag valt en annan inriktning på grymnasiet än den jag har nu...   När jag var liten hade jag 2 drömjobb: Författare och ****. Alltså, jag vill inte skriva vilket gymnasium och vilken linje jag går för då kan mina kom...

Kapitel 3   Qualitytime       Lina vaknade av en smäll. Hon satte sig tvärt upp i sängen. Sen märkte hon att det bara var ytterdörren. Pappa hade just varit ute med Chili.   - Nej du! Stopp där! hördes pappa nerifrån.     Lina gick...

        Huset   Bilen skakade och hoppade när Joe körde in på grusvägen. I backspegeln såg han hur dammet yrde bakom dem.   Han sneglade på Lina som stirrade ut genom fönstret. Hon kliade frånvarande i Chilis päls där han hade huvudet ...

Åh så kul det var med alla frågor och kommentarer! :)   Här kommer svaren på dem:   Svar till "Kakan"   Hur gammal e du? 18   Hur är du som person?Glad, sprallig, snäll   Singel?Nej! :P   Har du husdjur?En underbar liten ros...

Jag kom att tänka på hur anonym jag är här på min blogg. Om jag vore ni skulle jag vara jättenyfiken på vem jag är och vad jag gör. Så nu kära läsare, är det frågestund fram till kl 9 ikväll. Fråga vad ni vill :) Men här är några frågor jag inte komm...